dinarattigheter.se

Så får du kontakt

Hit vänder du dig om dina rättigheter kränks

Vad säger socialtjänstlagen?

Kommunen har ansvar för alla sina invånare. I varje kommun finns det en socialtjänst. Ett av socialtjänstens viktigaste arbetsområden är att se till att barn och ungdomar som bor i kommunen växer upp under trygga och goda förhållanden.

Socialtjänstlagen (SoL) är den lag som styr hur socialtjänsten ska arbeta. Socialtjänsten har ansvar för många olika områden i samhället och här kommer vi att beskriva hur den påverkar dig som barn och ungdom.

Socialtjänsten ska utgå från vad som är bäst för dig som är ung, att utgå från “barnets bästa” som det står skrivet i barnkonventionen, och man ska höra efter vad du som är ung tycker. Det är inte alltid att man kan göra exakt så som du tycker, men du ska ha fått säga din mening. Du har rätt till insyn i de akter som finns om dig hos socialtjänsten. Om du inte tycker att det känns bra med den handläggaren du fått, kan du be att få byta.

Anmälan

Ibland kan samhället behöva gå in i familjer om barn mår dåligt, om det är otryggt, om barnet blir utsatt för olagliga saker m.m. och då är det socialtjänsten som har ansvar för att barn och ungdomar som befinner sig i en svår situation får det stöd och den hjälp de behöver. För att kunna ta ansvar för denna uppgift måste socialtjänsten få veta om att ett barn eller en tonåring kan behöva hjälp. Det heter att man ska anmäla till socialtjänsten. De som måste anmäla till socialtjänsten är anställda inom offentlig sektor t.ex. skolan, förskolan (dagis) och sjukvården. I lagen finns också en uppmaning till alla vuxna i samhället att informera socialtjänsten om man tror att ett barn inte har det bra. Det står att man bör göra en anmälan och den typen av anmälan kan göras anonymt, dvs. att man inte behöver säga vad man heter. Reglerna om anmälan finns i SoL 14 kap. 1 §. Anmälningsskyldigheten är till som ett skydd för dig som är ung!

Förhandsbedömning och utredning

När en anmälan gjorts kan socialtjänsten först göra något som heter förhandsbedömning. Under en förhandsbedömning behöver inte vårdnadshavare (föräldrar eller annan vuxen som har ansvar för barnet) kontaktas och då undersöker socialtjänsten om den information de fått in vid en anmälan är allvarlig och om barnets behov behöver utredas. Förhandsbedömningen görs för att besluta om man behöver utreda ärendet som anmäls. Om det visar sig att det behövs utredas ska socialtjänsten påbörja en utredning direkt. Den ska gå fort och den ska vara avslutad senast inom fyra månader. Om det finns särskilda skäl, t.ex. en pågående polisutredning kan den få ta lite längre tid. De som utredningen handlar om ska få reda på det, och du som ung bör få veta hur utredningen går till, vilka bestämmelser som finns (typ vilka lagar) och om du har rätt att få anlita ett juridiskt biträde, typ en person med juridisk utbildning som kan hjälpa till att förklara vad som händer och se till att allt går rätt till, under utredningen. Ibland räcker det med ett par samtal med barnet och föräldrarna/vårdnadshavarna för att göra en utredning, ibland krävs det att man tar kontakt med fler personer, t.ex. skolsköterskan. Under utredningen får socialtjänsten ta kontakt med personer de tycker är nödvändiga för att utreda den unges situation och behov av insatser, det kan vara andra myndigheter, experter på olika saker, t.ex. droger eller hedersrelaterat förtryck och våld och enskilda personer, även om den unge/vårdnadshavaren inte vill att de personerna ska kontaktas. Dock ska utredningen så långt det bara går genomföras så att den unge eller någon annan i familjen inte får problem. SoL säger i 11 kap 1-2 § att socialtjänsten ska utreda barns behov av stöd och skydd. En utredning ska slutföras även om den unge själv eller om hela familjen flyttat från kommunen, SoL 11 kap 4 §.

Placering utanför hemmet

Ibland är det bäst för barnet att flyttas från hemmet och vårdnadshavaren (föräldern/föräldrarna eller de vuxna som ansvarar). Det kan finnas olika skäl till det, det kan vara så att barnet blir dåligt behandlat hemma, t.ex.misshandet eller att föräldrarna dricker för mycket, och kan även handla om att föräldrarna inte klarar av barnet som kanske missbrukar eller skadar sig själv. Vanligtvis utreder socialtjänsten om den unge istället kan bo hos en närstående, t.ex. en släkting. Det är inte alltid lämpligt, t.ex. om det som orsakar att man inte längre kan bo hemma är hedersrelaterat, då är det bättre om barnet bor med någon som inte står familjen nära.

Föräldrarna kan antingen gå med på placeringen (samtycka) eller motsätta sig placering och eventuell vård/behandling. Om det är så att de inte vill att barnet ska placeras, men socialtjänsten tycker att det är bäst för barnet att göra det, kan barnet omhändertas (att socialtjänsten hjälper barnet att bo någonstans, ofta tillfälligt) mot föräldrarnas vilja och även mot barnets vilja. Det är förvaltningsdomstolen som avgör om man får omhänderta barnet längre. Samhället har ett särskilt ansvar för barn som är placerade utanför hemmet. Om barn och unga upplever någon typ av missförhållande (typ konstiga regler, dålig miljö m.m.), vill socialstyrelsen veta om det. Kontakta socialstyrelsen när du vill om du är placerad. OBS! Här finns ingen panikknapp för att snabbt lämna sidan.

Vad är LVU?

LVU står för lagen om vård av unga. Det är med stöd av den man kan placera ett barn någonstans mot förälderns/vårdnadshavarens vilja. Det är alltså en annan lag än socialtjänstlagen, men de används tillsammans. I första hand skall all vård till barn ges inom ramen för socialtjänstlagen. Om föräldrar och/eller barnet motsätter sig vården kan det bli aktuellt med vård enligt LVU. En person under arton år kan omhändertas/ges vård utan samtycke av två skäl:

  • att det är brister i omsorgen eller dåliga hemförhållanden, t.ex. förtryck, hot och våld, 2 § eller
  • att den unge personen skadar sig själv på något sätt, t.ex. missbruk, brottslighet eller annat nedbrytande beteende, 3 §

Ibland tror kanske utredaren att det är du som är ung som är “problemet” när du i själva verket har en normal reaktion på något jobbigt, t.ex. att du är utsatt för hot och våld för att inte riskera familjens heder. Det är då som att man vill behandla symtomet, t.ex. att du/den unge är utåtagerande, istället för att våga se till vad som är problemet för dig som är ung. Det kan kännas jobbigt, eftersom det är som att de vuxna inte förstår.

Vårdplan

Det ska alltid upprättas en vårdplan om ett barn placeras utanför hemmet. Det spelar ingen roll om placeringen är frivillig från vårdnadshavarens och barnets sida eller om vården sker med stöd av LVU. I vårdplanen ska det framgå vad som är syftet och målet med placeringen, hur länge barnet ska vara placerat, vilka insatser som ska genomföras och hur ett eventuellt umgänge (kontakt och träffar) med föräldrar eller andra närstående ska gå till.  Vårdplanen ska undertecknas av vårdnadshavare, barnet om det är över femton år, den som ska ge vården och socialtjänsten. Du har rätt att få klarhet i vad som gäller med placeringen! Regler om vårdplan finns i SoL 11 kap 3 §.

Försörjningsstöd/socialbidrag

Försörjningsstöd beslutas också av socialtjänsten. Det är när man får pengar för att man inte kan försörja sig på något annat sätt. Det kallas ibland för socialbidrag eller ekonomiskt bistånd. För att veta mer om hur du ska göra för att söka om detta kan du läsa mer på socialstyrelsens hemsida. OBS! Här finns ingen panikknapp för att snabbt lämna sidan.

Viktiga kontakter

SOS Alarm 112

BRIS 116 111
www.bris.se

Polisen 114 14
www.polisen.se

Rädda Barnen
www.rb.se

Ungdomsmottagningen
www.umo.se

Kvinnofridlinjen 020-50 50 50

Hur kan jag hjälpa?

Vill du vara med och hjälpa utsatta tjejer och killar?

Läs mer om vad du kan göra