Marias berättelse

 "Jag har fått betala ett högt pris för att få min frihet, men ångrar inte att jag tog det steget. Polisen gjorde ett fantastiskt arbete för mig och visade verkligen att jag var viktig och att de ville skydda mig på alla sätt. De ingav förtroende och gör att jag känner mig skyddad även när de inte är i närheten."

BILD
Maria lämnade sin familj på sin studentdag. Då hade hon blivit slagen och kontrollerad länge, men när hon träffade en svensk kille blev situationen ohållbar. Under uppväxten var Marias pappa den enda som inte slog Maria.

Egentligen vet jag inte varför, men han brukade ofta säga att jag var väldigt envis och att jag kunde mycket. Jag tror inte att han vågade slå mig, jag kunde i alla fall skälla på honom utan att han gjorde det.”

Marias mamma gjorde alltid som pappan ville och sa. Pappan kunde vara snäll några dagar men oftast slog han både hennes bröder och hennes mamma mycket. Maria var alltid väldigt orolig när hon skulle sova eftersom hon var rädd att hon skulle sova så djupt att hon inte hörde när pappan slog mamman och att han skulle döda henne när resten av familjen sov. Marias bror var också livrädd för honom.

När Maria skulle börja gymnasiet fick hon inte välja vilken skola hon skulle gå i. Hennes mamma ville att hon skulle gå i samma skola som hennes kusiner, för då skulle de kunna ha koll på Maria. Men hon valde den skola som hon ville gå på i alla fall och sa till sin mamma att hon inte kom in på den skola mamman valt, att det var fullt där.

Marias första pojkvän

När hon började på gymnasiet träffade hon en svensk kille som gick på samma skola. De började träffas och det dröjde inte länge förrän hon blev jättekär i honom. Han var Marias första kille. Efter någon månad fick Marias familj genom en släkting reda på att hon hade en svensk kille. Hennes kusiner blev väldigt arga och började hota både henne och hennes kille. De misshandlade honom också flera gånger. Maria gjorde slut med killen för att skydda honom. Kontrollen bara ökade och även hennes rädsla. Marias blev utsatt för mycket misshandel av sina kusiner. En kusin började skjutsa henne till och från skolan bara för att kontrollera henne ännu mer.

“Anledningen till att jag absolut inte fick ha en kille var att en tjej ska vara oskuld på bröllopsnatten enligt våra traditioner. Det är väldigt viktigt och om tjejen inte är oskuld har killen rätt att lämna tillbaka henne till familjen dagen efter bröllopet. Jag minns att min mamma och hennes väninna diskuterade det väldigt ofta. En dag hörde jag dem diskutera hur man skulle testa att det var riktigt blod på lakanet och att flickan inte hade fejkat sin oskuld.”

Maria hade mycket funderingar kring sitt liv och visste inte riktigt till vem hon skulle vända sig för att få hjälp att ta sig ur sin situation. Ett par dagar innan sin student läxade hennes farbror upp henne.

“Han fick mig att känna mig som en slampig hora som min mamma inte kunde kontrollera.”

Maria blev nu ännu mer säker på att det inte var så här hon ville leva sitt liv. Hon kände att hon inte klarade av att leva upp till släktens krav. Innan hon hade åkt hem till sin farbror den dagen hade hon ringt och pratat med sin mentor i skolan för hon var rädd för vad hennes farbror skulle kunna göra med henne.

Kristina förstod
Mentorn hade sedan ringt till rektorn och rektorn hade ringt någon från ett skyddat boende. Två dagar efter händelsen med farbrorn träffade Maria en person från det skyddade boendet, Kristina. Maria märkte direkt att Kristina förstod och hon fick då mod att lämna sin familj.

Efter studenten fick Maria komma till ett skyddat boende med hjälp av polisen. Hon kände att hon kunde prata med dem när hon ville det och de fanns alltid där för att lyssna. I början hade hon svårt att sova själv så då hade hon någon som sov bredvid henne. Sen fick hon flytta till ett skyddat boende i en annan stad, men där trivdes hon inte alls.

Maria kände det som att de som jobbade där var rädda för hennes situation och att de inte visste vad de skulle göra. Maria stöttades hela tiden av Kristina. När hon mådde riktigt dåligt åkte hon hem till Kristina och fick bo där.

Det kändes så bra, för jag fick bli en del av hennes familj. Jag kände mig inte ensam och det betydde mycket att alltid ha någon att prata med som förstod och brydde sig om en. Att få vara med i vardagen och känna tillhörighet. Det gjorde att jag kände mig mer säker på att jag hade fattat rätt beslut, för så som hon levde vill jag också leva med en familj i framtiden.

Maria fick uppleva sättet som man pratar med barnen, vilken ton man har och att man lyssnar på vad de har att säga, även om de inte får bestämma allt. De vuxna pratar med varandra om saker som man aldrig pratade om hemma hos henne. Om Maria skulle ha gift sig med en man som hennes familj valt ut skulle det vara omöjligt att vara den mamma hon vill vara.

Då hade hela min familj varit med och bestämt hur jag skulle vara och då hade jag kanske blivit som min mamma. Det har jag lovat mig själv att aldrig bli.”

Det Maria önskar är att hon en dag kan möta sin familj utan att tvingas underordna sig deras krav. Hon önskar att hon en dag kan träffa dem utan att behöva anpassa sig hela tiden och att de accepterar hennes val i livet. Den dagen hoppas Maria att hon är så pass stark att hon inte längre fruktar dem utan att hon är så säker på sig själv att hon kan sätta ner foten och säga ifrån.

“En hjälte för mig är inte någon som kan bära ett tåg eller flyga. Poliserna och Kristina, som jag än idag har kontakt med, är mina riktiga hjältar. Det finns inte många sådana människor i världen, men visst finns de. “

– Maria heter egentligen något annat

    Till dig som har egna upplevelser av förtryck, tvång och våld eller något annat – ta chansen och prata med de vuxna som är ute på din skola under projektet Det handlar om kärlek. Eller chatta med oss i vår chatt Kärleken är fri. Du kan vara helt anonym och vi som svarar har kunskap och erfarenhet av hedersrelaterat förtryck och våld. 

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se