Tillbaka till dinarattigheter.se

För lärare

klicka här för att

lämna sidan nu!

arrow-icon
arrow-icon

Klicka för att

lämna sidan nu!

Trauma

Skyddade boenden har erfarenheter av att flickor och unga kvinnor som brutit med familjen och fått samhällets skydd, är traumatiserade. En mindre studie visar att 71 % av samtliga placerade hade posttraumatiskt stressyndrom (2009:20 Stress och trauma, Länsstyrelsen Västra Götalands län).

Skyddade boenden har erfarenheter av att flickor och unga kvinnor som brutit med familjen och fått samhällets skydd, är traumatiserade. En mindre studie visar att 71 % av samtliga placerade hade posttraumatiskt stressyndrom (2009:20 Stress och trauma, Länsstyrelsen Västra Götalands län). En traumatiserande händelse är när vi utsätts för fara och är oförmögna att hantera det med hjälp av vårt stressprogram och därför hamnar vi i ett tillstånd av hjälplöshet och ångest. Självförsvarssystemet sätts ur spel och det bryter samman (Ruppert i Vea 2011 Från makt till avmakt i eget liv, NHV). För att överleva i situationen kopplar individen bort händelsen. Individen klarar inte av att hantera och vara i den.

Även om individen i sitt medvetande kopplar bort händelsen, så går det inte att radera ut händelsen. Kroppen minns och händelsen kan komma tillbaka. Detta kan vara i drömmar (ofta mardrömmar), eller kan utlösas av dofter. Det är när individen får flashbacks som händelsen har blivit ett trauma (Herman, 1992/2007 Trauma och tillfrisknande, Göteborgs Psykoterapi).

Har individen varit med om flera traumatiserande händelser kan detta påverka henne djupt, och detta kan komma att få betydelse för personligheten. Det kan vara fråga om en komplex variant av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Många ungdomar som har PTSD, har ingen diagnos eller kan ha fått en felaktig diagnos. Det är inte ovanligt att ungdomar som visar sig ha PTSD först fick diagnoser som ADHD och borderline.

Att leva med PTSD kan vara oerhört ansträngande. Det kan vara stora mängder av hat och ilska som ska tämjas. Det är energi som krävs för att hålla tillbaka all den energi som hat och ilska står för.

Obearbetade trauman är farliga. De kan vara farliga för en själv och för andra. Att göra mot andra som andra gjort mot en själv, är inte ovanligt (Herman 1992; Miller, 1994/95 Det självutplånande barnet och sökande efter äkta identitet, Books & Dreams).

Om traumaminnet

Personligheten påverkas på flera sätt. Forskningen tar upp att minnet av traumat, det vill säga de obehagliga reaktionerna (ångest, maktlöshet, rädsla, smärta, raseri, skuld) lagras. Detta minne – minnet av traumat – har samma ålder som då det skedde. “While the survival parts grows older, the traumatisered part of the soul stays the same age it was the time of the traumatic experience, becauce it is unable to have any new experiences after the split happens” (Ruppert, i Vea 2011 s 29) Detta minne står still och förändras inte.

Det kroppen gör för att avleda, hålla de traumatiska erfarenheterna ifrån sig, är föränderligt. Detta kallas i forskningen överlevarminnet (Ruppert, 2013, Basics of trauma, http://www.youtube.com). Detta minne är starkt och flexibelt, det får oss att gå vidare och att hålla traumaminnena ifrån oss. Kroppen har flera sätt att skydda sig mot obehagliga reaktioner.

Som att ändra uppfattning av verkligheten genom

  • Självmedicinering – alkohol, droger, sötsaker
  • En fantasi värld
  • Självskadebeteende
  • Matmissbruk
  • Arbete
  • Sex
  • Kaotisk livsstil

Med hjälp av stora muskelsmärtor – känner smärtorna men inte minnena

  • Smärta – bedövning
  • Ofrivilliga rörelser, kramper – förlamning

Ett tredje sätt är genom att inte ha kontakt med kroppen genom att hålla andan eller att andas ytligt och inte ned i magen (sätt att hålla ifrån sig kontakt med den inre delen av kroppen, kroppsreaktionerna). Motsatsen är att andas avslappnat, medvetet och vara närvarande i nuet.

Förutom traumaminnet och överlevarminnet har personen erfarenheter som inte har påverkats av traumat – framförallt minnen från tiden före traumat. Det varierar i styrka bland annat beroende på anknytning och barnuppfostran och det kan utvecklas, bland annat kan individen hjälpa sig själv att stärka och utveckla detta.

Psykiska trauman läker genom att individen möter den ursprungliga känslomässiga smärtan på nytt. Denna process bör ske stegvis. Samtidigt som kroppen reagerar på vad som är fel, så vet den också vad den behöver. För att ta fram vad kroppen vet, så behöver den unge, vad psykologen Alice Miller (The Body Never Lies, 2004/2006, Norton & Company)) kallar, en “enlightened witness”, ett stöd utifrån.

I denna process kan det sunda medvetandet spela en viktig roll. Det kan vara viktigt att stärka och utveckla detta. Särskilt gäller detta om den unge redan under anknytningsfasen har traumatiserats.

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se