Tillbaka till dinarattigheter.se

För lärare

klicka här för att

lämna sidan nu!

arrow-icon
arrow-icon

Klicka för att

lämna sidan nu!

Pojkar som offer och potentiella gärningsmän

Pojkars och unga mäns villkor och dubbla roller som både offer och potentiella förövare i hederskulturella sammanhang är ett föga beforskat område. Sedan 1996 har en rad hedersmord skett i Sverige, de flesta offer är flickor och unga kvinnor. År 2005 mördades Abbas Rezai av sin flickväns bror och föräldrar och år 2012 mördades Mustafa Hasnawi av sin flickväns far.

Kort efter mordet på Mustafa mördades Maria Barin av sin bror. Historierna bakom dessa mord visar hur både flickor och pojkar förkroppsligar närstående mäns heder. Detta gör de på olika sätt. Det är sönerna och inte döttrarna som ska föra faderns och släktens namn vidare och som ska bli familjeöverhuvud. Bröder ska bestämma över sina systrar och se till att systrarna visar såväl fadern som dem själva respekt. Sönerna ska i sin tur ha respekt för närstående äldre män, i första hand fadern. Detta är en respekt som är baserad på rädsla. (Schlytter & Rexvid, kommande “Därför går han inte! Om pojkars villkor i en hederskontext.)

När klanen, stammen och släkten i ett svenskt sammanhang inte kan kontrollera kvinnor så som de kan i hedersbaserade klansamhällen, så behöver söner, bröder och kusiner vara ”familjens förlängda arm” i skolan och på fritiden.

Pojkars socialisering i hedersnormer sker dels genom den kontroll pojkar utövar mot systrar och andra närstående kvinnor och dels genom pojkars underordning i förhållande till närstående män. Genom syster-bror relationen lär sig pojkar att det är pojkar som räknas och inte flickor. Han lär sig att han som pojke ska bestämma över henne och att hon ska lyda. Som följd av att hon behöver leva ett dubbelliv även inför sin bror, så kan han anse att hon som flicka är manipulativ.

Om fadern uppfattar att dottern har kränkt hans heder, kan brodern bli ansvarig för detta. I dessa konflikter är det vanligt att brodern tar ställning mot sin syster. Han kan förstå systerns utsatthet, men han vill inte ha det liv hon har. Fadern kan liknas vid en portvakt som avgör om sonen ska höra till eller inte. Det är fadern och inte modern som kan frånsäga sig sitt föräldraskap över sonen. Relationen mellan bror och syster styrs sålunda i flera avseenden av rädsla. Hon ska lyda vilket ger brodern respekt och som son ska han lyda fadern; visa fadern respekt.

Sonens respekt för fadern ligger också till grund för fäders roll vad gäller tvångsäktenskap för pojkars del. Socialiseringen till män genom kontroll och våld mot kvinnor fortsätter i äktenskapet. Fall av tvångsäktenskap visar att de unga männen riktar sin vrede och förtvivlan mot makan och inte mot dem som stod bakom tvångsäktenskapet. Dessa män brutaliseras såväl genom det tvång de själva varit med om som genom det våld de utövar mot sin maka.

Forskning om hedersmord såväl på flickor/kvinnor som på pojkar/män, visar att gärningsmannen i de flesta fallen är män på flickans/kvinnans sida. Ofta är detta unga män, som flickans bror. Att en bror behöver ta livet av sin syster, har bland annat att göra med att hedern är motivet bakom mordet. Mordet ska ske öga till öga; han ska se rädslan i hennes ögon och hon ska veta vad som är på gång. Vidare ska hon lida och hon måste dö. Genom mordet försvarar den unge mannen faderns och släktens heder och han gör i denna mening något positivt. Detta är en handling som vanligen planeras och ”applåderas” av familjen, släkten och klanen.

Ett annat skäl till att unga män väljs är att de i ett svenskt domstolssammanhang genomgående får lindriga straff för mord. Exempel på detta är Abbas Rezai fallet som mördades av flickvännens bror.

Erfarenhetsmässigt bör pojkar för att bryta med systemet mentalt bryta med sin fader. Detta gör exempelvis den unge danske författaren Yahya Hassan. Hans fader betedde sig mot sina barn som om han vore allsmäktig. Barnen visste aldrig när våldet kom. Det var frekvent och omfattande. Fadern misshandlade också modern å det grövsta. I boken som heter Yahya Hassan beskriver Yahya vad våldet gjorde med honom och om kampen mot fadern.

Vad gäller det senare var detta en steg-för-steg process, där hans moder var en viktig allierad och förebild. Utöver detta kunde han genom att jämföra faderns beteenden i olika sammanhang genomskåda fadern. Fadern var vänlig mot barnen när de var i moskén men våldsam när de väl var hemma igen. Inför barnen och hustrun var faderns språk våldet. Förutom modern spelade en kvinnlig pedagog en avgörande roll för Yahya i att hitta en annan väg än våldet.

Denna väg ledde till andra mäns erfarenheter av att bryta mot våldsamma fäder. När styrkeförhållandet mellan Yahya och fadern ändrades och Yahya rent fysiskt kunde stoppa fadern, då använde han ett annat språk än faderns. Han använde rädslan han såg i sin faders ögon för att försvara sina syskon:

”Jag sa nästa gång du rör vid mina syskon

Bränner jag upp din bil
Jag kunde krossa honom om jag ville
….

Han är försvarslös mot den
Han har satt till världen
Jag kan göra vad jag vill
Men jag tyckte synd om honom redan”

(Yahya Hassan 2014 s 98, Norstedt)

Pojkar och unga män bär som följd av den roll de har, på trauman. Detsamma gäller för deras systrar. För att pojkar ska förstå sina systrars villkor och ta ställning för dem behöver de förstå och känna sin egen utsatthet. Det är genom detta som de kan förstå och känna igen sin systers, mors eller makas rädsla. Nyckeln till förändring ligger i detta igenkännande.

Här är två autentiska berättelser som lyfter fram pojkars perspektiv. Dessa kan med fördel användas i undervisningen för att hjälpa dig som lärare att starta en dialog med eleverna. Det finns även förslag på diskussionsfrågor efter berättelserna.

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se