Tillbaka till dinarattigheter.se

För lärare

klicka här för att

lämna sidan nu!

arrow-icon
arrow-icon

Klicka för att

lämna sidan nu!

Föräldrabalken och eleven som person

Föräldrabalken reglerar relationen mellan barn och föräldrar.

Föräldrabalken reglerar relationen mellan barn och föräldrar. Föräldrabalken beskriver samhällets syn på det ansvar som åligger föräldrarna i deras egenskap av barnets vårdnadshavare och fostrare. Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.

I denna del tar vi upp och problematiserar barnets villkor som person med utgångspunkt i barnets fri- och rättigheter, särskilt religionsfriheten.

Ur föräldrabalken 1:

6:1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

6:11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.

Föräldrabalken gäller relationen mellan vårdnadshavare och barn. Föräldrabalken gäller i skolan, och den ger inte föräldrar rätt att bestämma över skolans innehåll. Det är barnets villkor som person, som i skolan regleras av föräldrabalken. Ett område där det kan råda konflikt mellan skolan och vårdnadshavarna rör huruvida barnet ska bära religiös klädsel. Exempel på religiös klädsel för flickor är slöja, niquab och burka.

De mer överordnade rättsliga principerna som är aktuella handlar om barnets religionsfrihet, om barnets rätt att inte diskrimineras på grund av föräldrars uttryckta åsikter eller tro och barnets rätt att uttrycka sin mening och eventuellt komma till tals. Religionsfrihet är en individuell grundläggande rättighet, alltså en rätt som den enskilde individen har. Religionsfrihet är såväl negativt som positivt. Den negativa friheten innebär frihet från religion.

Att bära religiös klädsel tillhör religionsfriheten, och gör eleven det ska hon/han skyddas mot diskriminering för att hon/han gör det. I ett sammanhang kan skolans intressen gå före. Detta gäller om flickan bär heltäckande slöja, det vill säga niquab eller burka och om klädseln är ett hinder för undervisningen (Skolverket Faktablad 2012). Om flickan trots skolans begäran fortsätter att bära niquab eller burka, kan det leda till att flickan inte kan delta i en viss skolverksamhet, vilket kan påverka hennes betyg.

Samtidigt förutsätter religionsfrihet för barn att barnet har fått komma till tals. Detta framgår bland annat av Barnkonventionen och av skollagens uppfattning om att barnets egna åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad.

En riktlinje i detta avseende är lagen om trossamfund som stadgar att barn som är 12 år ska ha inflytande över om de ska tillhöra ett trossamfund. Barn som är 12 år skall samtycka vid inträde i och utträde ur ett trossamfund 4§ lag (1998:1593) om trossamfund.

Sammanfattningsvis förutsätter Barnkonventionen och skollagen att religionsfriheten är barnets val, det vill säga att barnet själv vill bära religiös klädsel. Och med stöd av lagen om trossamfund kan 12 år ses som en rimlig ålder för ett ställningstagande som detta.

Om en flicka bär slöja till och från skolan, men tar av sig den när hon kommer till skolan, bör skolpersonal vara lyhörda för flickans vilja, det vill säga varför hon tar av sig slöjan. Det kan vara flera skäl till detta, som att hon mobbas och diskrimineras eller känner sig obekväm av att bära slöja i skolan och inte vill bära den. I båda situationerna behöver hon stöd.

En helt annan konfliktyta mellan vårdnadshavare och skola kan vara när skolan enbart serverar halalslaktat kött i matsalen. Det finns skolor i Sverige som gör detta. Anledningen är att en ganska stor andel av eleverna enbart äter halalslaktat kött och att det underlättar matlagningen att enbart ha en typ av kött. Detta är emellertid inte oproblematiskt. Halalslakt ramas in av en religiös ceremoni. En imam ber en bön för djuren innan slakten och efteråt läggs huvudet mot Mecka.

En del föräldrar har reagerat på detta, de har åberopat sin religionsfrihet, att inte behöva acceptera – indirekt ta del av – en religiös ceremoni som halalslakten innebär. Denna uppfattning kan sägas ligga inom ramen för religionsfriheten, såväl att inte vilja ta del av en viss religiös ceremoni, som uppfattningen att religionsfrihet är en privat fråga.

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se