Tillbaka till dinarattigheter.se

För lärare

klicka här för att

lämna sidan nu!

arrow-icon
arrow-icon

Klicka för att

lämna sidan nu!

Vad säger lagen om könsstympning?

Könsstympning av flickor och kvinnor är grov barnmisshandel och en kränkning av mänskliga rättigheter. Texten nedan är hämtad från UNICEF:s (United Nations International Children Emergency Fund) faktablad om könsstympning av flickor och kvinnor. UNICEF arbetar utifrån Barnkonventionen och bedriver ett omfattande arbete mot könsstympning.

  • Kvinnlig könsstympning är en livsfarlig sedvänja som ger flickor men för livet.
  • Fler än två miljoner flickor i åldrarna fyra till elva år könsstympas varje år världen över.
  • Könsstympning av flickor förekommer på många håll runt om i världen, från Indonesien i öst till Peru i väst.
  • Könsstympning ses ofta som en nödvändighet för äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet.
  • Det är också ett sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man.
  • Könsstympning medför långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svårsmärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet och död.
  • Flyktingar har tagit med sig traditionen till västvärlden, vilket har lett till en ökning av könsstympning i Europa, Nordamerika och Australien.
  • Sedan 1999 råder en hårdare lagstiftning mot könsstympning i Sverige.

UNICEF bedömer att könsstympning av flickor och kvinnor kommer att öka

Fler flickor än idag kommer att könsstympas i framtiden enligt UNICEF som tar utgångspunkt i de 29 länder i Afrika och Mellanöstern där könsstympning enligt representativa nationella dataundersökningar är vanligt förkommande. Utöver dessa länder förekommer könsstympning i länder där det inte finns pålitliga data om omfånget av problematiken som Colombia, Iran, Jordanien, Oman, Saudiarabien, delar av Indonesien och Malaysia och i avgränsade områden i Europa och Nordamerika.

Anledningen är befolkningsökningen i de 29 länderna. Mellan 1964 och 2014 växte antalet födda flickor i de 29 länderna från 14 000 per dag till 39 000 per dag och prognosen fram till 2050 är att 57 000 flickor kommer att födas per dag. Om ingen minskning av praxis sker kommer antalet flickor per år som könsstympas att växa från 3,6 miljoner år 2014 till 6,6 miljoner år 2050. Vi vet också att seden är på tillbakagång i några länder, till exempel Gambia, och att vissa studier visar att två av tre personer i åldrarna 15 till 49 år i länder där könsstympning är vanligt förekommande, anser att seden bör upphöra. Även om dessa framsteg fortsätter så kommer, mot bakgrund av befolkningsökningen, antalet könsstympade flickor att öka. Enligt UNICEF (2014) kommer ökningen i så fall vara från 133 miljoner flickor idag till 196 miljoner flickor år 2050.

Könsstympning i Sverige

I Sverige beräknas det finnas cirka 42 000 kvinnor som har ursprung i länder där könsstympning av flickor är vanligt förekommande (över 50 procent förekomst) och av dessa är ca 8 000 flickor under 8 år (SCB, 2013).

  • Vad är könsstympning av flickor enligt WHO?
  • Vad säger Barnkonventionen?
  • Svensk lag om könsstympning
  • “Den tysta frågan”

Vad är könsstympning av flickor enligt WHO?

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO)omfattar kvinnlig könsstympning alla förfaranden som helt eller delvis medför avlägsnande av kvinnliga yttre könsorgan eller som medför skador på de yttre könsorganen som inte är medicinskt motiverade. WHO har klassificerat fyra olika typer av könsstympning.

Typ I. Klitoridektomi, delvis eller helt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud.

Typ II. Excision, delvis eller helt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, och ibland de yttre blygdläpparna.

Typ III. Infibulation, förminskning av den vaginala öppningen genom, där alla yttre könsdelar är bortskurna och vävnaden hopsydd så endast ett hål litet som bredden på en tändsticka lämnas öppet för att låta urin och mensblod passera. Denna typ utgör ungefär 10 % av de totala 125 miljonerna (Johansen et al, 2013) och är framförallt förekommande i nordöstra Afrika.

Typ IV. Andra skadliga ingrepp, innefattar alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av icke-medicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande. (http://www.who.int/reproductivehealth/topics/fgm/overview/en/)

Vad säger Barnkonventionen?

3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp eller vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

24. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barnets hälsa ska avskaffas.

Svensk lag om könsstympning

Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor

1 § Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407).
2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i högst fyra år.

Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år.
För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1998:40–7).

3 § Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.
Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 § brottsbalken. Lag (1999:267).

riksdagen.se/forbud-mot-konsstympning

”Den tysta frågan”

Könsstympning benämns ofta som ”The secret question”. Anledningarna till att det är ”the secret question” är många. Den sannolikt viktigaste anledningen är att de som har könsstympats inte ska berätta om sina erfarenheter. Alla som har könsstympats minns smärtan, för många var detta en outhärdlig smärta. Att var och en av dessa individer utifrån sina erfarenheter vill att traditionen överges, ändrar inget. Det är om de i ett offentligt sammanhang får berätta om sina erfarenheter som förändringar kan ske (Mackie, 2000, The beginning of the end, Lynne Reiner Publishers ). Tystnaden gör att de flickor som ska könsstympas är oförberedda.

Detta avsnitt om könsstympning bygger på Våga se. En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade, Länsstyrelsen Östergötland, 2015.

Vägledningen riktar sig till alla som arbetar med barn och unga.

Länsstyrelsen Östergötland har på sin hemsida hedersfortryck.se ytterligare material om könsstympning, bland annat informationsfilmer.

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se