Tillbaka till dinarattigheter.se

För lärare

klicka här för att

lämna sidan nu!

arrow-icon
arrow-icon

Klicka för att

lämna sidan nu!

Aggressiv och oförutsägbar

M går i åttan och har stora svårigheter både socialt och i sitt lärande. I klassrumssituationen är hon utåtagerande, aggressiv och oförutsägbar även om lärare och stödpersonal på olika sätt försöker stötta henne.

Hon når inte kursmålen i flera ämnen och läraren lyfter problematiken med vårdnadshavare. Olika åtgärder diskuteras, men situationen blir inte bättre, snarare sämre under hösten i åttan.

Under en elevvårdskonferens i början av vårterminen menar en lärare att Ms skolproblem kan bero på att hon har en intellektuell funktionsnedsättning. Skälen till Ms aggressivitet och stökighet kan helt enkelt vara att hon inte förstår lärarens instruktioner och därför inte har kapacitet att tillgodogöra sig undervisningen i de olika ämnena.

För att få klarhet i den här frågan vill skolan att M genomför ett test. Avtal om tid för detta görs med elev och vårdnadshavare, men M kommer inte. Detta upprepar sig vid ytterligare två tillfällen, men med samma resultat och liknande ursäkter från vårdnadshavarnas sida.

En modersmålslärare berättar då att hon hört ryktesvägen att Ms föräldrar inte under några villkor skulle tillåta att M testas. Om det kom fram att dottern har en intellektuell funktionsnedsättning skulle hennes möjligheter till giftermål radikalt försämras.

Reflektion och råd

Speciallärare Annika Gewerths Larsson och Anette Franzén, lärare i svenska som andraspråk, reflekterar här tillsammans utifrån fallbeskrivningen.

Det här är en komplex situation och det krävs olika kompetenser för att undersöka vad Ms svårigheter beror på. Vad är det som gör att läraren tror att det är en intellektuell funktionsnedsättning? Kan det finnas andra orsaker till Ms svårigheter socialt och i undervisningen, orsaker som till exempel språkstörning, grava läs- och skrivsvårigheter, autismspektrumstörning, trauma eller utsatthet för exempelvis våld? Vad vet skolan om Ms skolbakgrund?

Skolsköterskan och kuratorn ska kopplas in för att ta reda på hur M mår, om hon är frisk, hur det fungerar hemma, i skolan, på fritiden, med kompisar och om hon har några framtidsplaner. Det är viktigt att ta reda på om M kan tillgodogöra sig undervisning på sitt modersmål och för att göra den bedömningen kan modersmålsläraren användas, förutsatt att modersmålsläraren har de kunskaper som krävs för att bedöma Ms mognad och kunskaper i relation till åldern.

Skolan bör göra en grundlig pedagogisk bedömning för att se var M befinner sig kunskapsmässigt. Ibland väcks frågor om intellektuell funktionsnedsättning hos elever när lärare och annan personal på olika sätt har försökt hjälpa och stötta en elev utan någon som helst framgång. I dessa situationer är det viktigt att fråga sig vilka tester skolan har för att påvisa kognitiva svårigheter och vem som utför och bedömer dessa.

Finns det en specialpedagog, speciallärare eller annan lärare på skolan som är utbildad för att göra mer djupgående pedagogiska bedömningar? Finns det kunskap om hur tester ska genomföras för att utesluta att brister i språket bedöms som kognitiva svårigheter? Har skolan resurser att tillmötesgå de behov och anpassningar som kan visa sig behövas? Vårdnadshavarens samtycke behövs inte för att göra en pedagogisk bedömning, eftersom den faller inom ramen för skolans uppdrag, men det är bra om skolan, M och vårdnadshavarna kan föra en dialog.

Psykologtester och medicinska bedömningar får ej göras utan vårdnadshavares samtycke. Tester och bedömningar kan genomföras mot vårdnadshavares vilja om eleven har uppnått en ålder och mognad som möjliggör att eleven själv förstår vad det innebär och kan tacka ja. Elever som har fyllt 16 år har rätt att själva föra sin talan.

När det gäller skolans samarbete med vårdnadshavarna är det viktigt att använda tolk vid behov. Vårdnadshavarna kan tacka nej till tolk men skolans personal kan göra en annan bedömning. Om vårdnadshavarna känner tolken kan det vara ett hinder och då kan telefontolk vara ett bra alternativ. Det är viktigt att vårdnadshavarna förstår varför skolan vill göra tester och vad det innebär. Om tolk används är det av största vikt att tolken har den kompetens som behövs för att översätta och redogöra för kognitiva tester och dess eventuella konsekvenser, till exempel möjligheten till mottagande i särskolan.

När vårdnadshavare motsätter sig utredning behöver dialogen fortsätta utifrån vad som är det bästa för barnet. Berätta hur hjälpen och stödet som finns i skolan ser ut. Var tydlig med att eleven inte når målen och inte kommer att kunna gå ett ”vanligt” gymnasieprogram, vilket i sin tur försvårar att senare få ett arbete. Detta kanske inte är intressant i vårdnadshavarnas ögon, utan målet kan vara inställt på ett giftermål, och då faller kanske dessa argument.

Fråga vårdnadshavarna hur de ser på Ms framtid och om det finns påtryckningar från släkten/gruppen att hon ska gifta sig. Informera om lagen mot barn- och äktenskapstvång och förklara att även planering och förberedelser av äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden är olagligt.

Om det finns misstankar om att äktenskap planeras för Ms del ska skolan göra en orosanmälan.

Läs mer om vårdnadshavarnas samtycke i ”Skolverkets allmänna råd för mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan” (2013)

För vidare information om heder och intellektuell funktionsnedsättning: www.tris.se

 

Viktiga kontakter

SOS Alarm

112

www.sosalarm.se

BRIS

116 111

www.bris.se

Polisen

114 14

www.polisen.se

Rädda barnen

www.rb.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Kvinnofridlinjen

020-50 50 50

Tjejjouren

www.tjejjouren.se

Kvinnojouren

www.kvinnojouren.se